Har funderat en del över vad roligt det är, och hur bra man mår av att bemöta de människor man möter, träffar och har runt sig på ett trevligt och fint sätt. En härlig känsla infinner sig när man tänker gott om de människor man träffar. Att det är goda varelser som vill väl. Det är både enkelt och härligt att ha den grundinställningen.
Jag har svårt att förstå varför man väljer att inte ha det, man stöter ju på dem ibland som faktiskt inte ler, inte låter trevlig och som inte heller är trevlig. Alltid lika tråkigt!
Idag har mina nya inneskor kommit. Ett par gula ena. 
? Frida
